Matcha latte - nya hälsodrycken alla pratar om

Matcha-te, matcha glass, matcha latte... Vad är egentligen matcha?
Matcha är ett finmalt grönt te där hela bladen från busken har pulveriserats.
Innan skörd har bladen skyddats från solljus, vilket i sin tur ökar klorofyllnivåerna och
därmed ökar näringsinnehållet. Matcha pulvret vispas tradionellt ut i varmt vatten och drycken
blir ett koncentrat av det gröna teets kända hälsofördelar. I en enda kopp matcha te ryms
10 gånger mer näring jämfört med ett klassiskt bryggte och mätt i antioxidanter är koncentrationen
ca 500 gånger mer än i ett färskt äpple.. En riktigt hälsoboost med andra ord.
 
Matcha-te finns att köpa i välsorterade matbutiker, hos tespecialister, i hälsobutiker
och på olika butiker på internet. Tar en stund att hitta teet med bäst kvalite och pris.
Desto bättre kvalite - desto nyttigare. 
 
Om man är lite osäker på fall man kommer gilla smaken så kan man testa på 
matcha te eller matcha latte på ett café. I Stockholm finner du den bästa 
matcha latten på Johan & Nyströms café på Söder. Där finns också 
vanligt matcha te om du hellre testar på det. 
 
Min egna åsikt är att matcha latte smakar bättre än vanligt matcha te.
Den söta mjölken ger en mjukare känsla och sötar upp teet lite. 
För tradionellt har man inte i socker eller honung i matcha te.
Men smaken är som baken, ofta delad. Min pojkvän som också
testade på matcha latte fann det inte lika mumsigt som jag tyckte det var.
 
Så jag rekommenderar er att testa själva innan ni köper hem det :)
 
 
hälsotrender 2016 - matcha - matcha latte - matcha te

Gör ditt alldeles egna te!

Jag har under några veckor experimenterat med att göra eget te hemma. Efter många sökningar på
internet har jag funnit att det finns flera olika sorters med metoder och tesmaker att göra hemma. Jag experimenterade med några olika metoder och hittade två stycken som passade allra bäst för mig. Den första som jag testade, och som är den enklaste metoden, är att plocka ätbara blommor eller blad och sedan torka i rumstemperatur. Den andra metoden är att plocka ätbara blad eller blommor, oxidera och fermentera, för att sedan rosta och torka. Det är en process som pågår under flera dagar och kräver att man är något uppmärksam och tålmodig. Men det är verkligen värt allt besvär när man får smaka på slutresultatet.  
 
Vilka växter kan man använda till te?
I princip kan du använda vilka ätbara blad eller blommor till att göra te, t ex. fläderblommor, björkblad, lavendelblommor, smultronblad, granskott, lindblommor, blåbärsblad, äppelblad, rosor, hallonblad, björnbärsblad och mjölkörtsblad. Mjölkörtsblad, även kallad Ivan chai, är de blad som mest liknar svart te efter en fermentering.
 
Mina egna favoriter är:
* Myntablad - Av myntate får du många hälsofördelar, bl.a. lindrar det stress och ångest, förkylningar, viktminskning, finare hy och gynnar matsmältningen. 
* Hallonblad - Utöver att det bara är gott så är det också stärkande för livmodern, men rekommenderas att inte drickas av gravida kvinnor. Åtminstone inte förrän de sista veckorna för att det hjälper 
* Björnbärsblad blandat med rosenblad - Två smaker som passar utmärkt ihop tillsammans. Björnbärsblad är verksamt som stoppande vid diarréer, men det kan också användas till att badda svårläkta sår med. Rosenblad ger lindring vid oro, sömnproblem och överbelastning. 
 
(För att undvika eventuella biverkningar rekommenderas det att inte dricka mer än 1-2 koppar per dag och att alltid rådgöra med läkare om du har frågor)
 
Som sagt finns det både olika varianter av metoder och smaker som du kan göra hemma. Här nedanför har jag sammanfattat två av de bästa sätten enligt mig och sedan får du själv välja vilken smak du vill ha!
 
Metod 1: Torkade teblad!
För att få ett så pass nyttigt te som möjligt så ska du plocka bladen runt lunch en solig sommardag, då har daggen hunnit försvinna och processerna i bladen har kommit igång av solens strålar. Det är mycket viktigt att du inte plockar blöta blad, stjälkar eller gamla blad. Du ska bara plocka friska, unga och torra blad för att få den allra bästa kvalitén på teet. Helst ska bladen plockas i slutet på våren eller i början på sommaren för att då är det mest nyttigheter i bladen. Men jag plockade mina i slutet av sommaren och det fungerade bra det med. 
 
Att torka bladen är väldigt enkelt. Man sprider bara ut dem glest på ett torrt och luftigt underlag, t ex. en tidning, och låter dem stå i rumstemperatur i några dagar. Ställ dem helst inte i direkt solljus för då är risken att de jäser istället för att de torkar. Vänd gärna runt dem lite då och då, och se till att du slänger alla blad som får en konstig färg, luktar konstigt eller börjar mögla. 
 
bladen är helt snustorra, så lägger man dem helst i mörka, täta glasburkar med lock och ställer dem mörkt och svalt. Den förvaringen gör att de kan hålla i flera år. Men jag förvarade mina i vanliga genomskinliga burkar och några i vanliga teburkar, eftersom att jag dricker så pass mycket te.
 
När du ska använda de torkade bladen så mosar du dem lite med fingrarna och tar ca 1-2 teskedar i en tesil per kopp. Örtte behöver dra lite längre än vanligt te, minst 5 minuter brukar vara lagom. 
 
Variant 2: Fermenterade teblad!
Den här metoden är något krångligare som sagt, men jag ska försöka förklara så noga jag kan. För resultatet blir som sagt riktigt bra och gott. 
 
Likt den första metoden så plockar du friska, unga och torra blad som du sedan sprider ut glest på en bricka eller ett tidningspapper. Låt bladen ligga en liten stund, minst 30 minuter, så att eventuella insekter kryper bort. Sedan tar du upp några blad och rullar dem mellan handflatorna tills att bladen börjar släppa ut vätska och känns fuktiga. Då drar du isär dem från varandra och låter dem ligga i ytterligare några timmar, ca 1-2 timmar, på ett svalt och skuggigt ställe. Denna del i processen kallas för oxidering och innebär att bladens vätska möter syret i luften, som i sin tur gör att de krossade bladen mörknar och att den råa, gröna lukten dämpas ned. Istället framkommer mörkare toner, likt lukten av svart te. 
 
Du får passa bladen noga så att de inte torkar helt. När bladen har legat framme ett tag och oxiderats så är det dags för fermentering. En fermentering kan göras på många olika sätt. Jag experimenterade mellan några olika, men den här metoden fungerade bäst för mig. Packa de först oxiderade bladen tätt och hårt i plastpåsar. Tryck noga ut all luft ur påsen, rulla ihop den till en rulle, försegla den och lägg den på ett varmt ställe. Om du har möjlighet så trivs dessa blad utmärkt att ligga ovanpå kylskåpet. Jag har inte den möjligheten hemma så jag lindade in mina två rullar i en handduk och lade i det fönster där det finns som mest sol under dagen. På bara ett dygn är fermenteringen på god väg och bladen börjar mörkna i både färg och smak. En lämplig tidsperiod att förhålla sig till är 2-3 dygns fermentering. Desto kortare tid, desto svagare smak. Och desto längre tid, desto starkare smak får teet. Vid fermentering uppemot en vecka tar stallukten över. De börjar lukta illa och känns inte alls roliga att göra te av då. Men håller man sig däremot till de rekommenderade dygnsrutinerna, 2-3 dygn som sagt, så blir det blad som är mer inbjudande till att göra te av. 
 
Till sist ska du rosta bladen för att avsluta fermenteringen. Jag använde mig av en vanlig teflonpanna, men det rekommenderas att använda wokpannor till detta. Först drar du isär alla blad som klibbat ihop under fermenteringen, sedan lägger du dem i omgångar i en panna som är på medelvärme och som är minst så varm att du kan hålla handen mot bottnen i någon sekund innan du måste rycka bort den. Kasta runt bladen lite lätt med handen så att alla bladen blir jämt och ordentligt genomvärmda. Jag slutade att rosta dem när alla var genomvärmda och kändes spröda men fortfarande något fuktiga. 
 
Beroende på vilken längd och temperatur på rostningen så kommer det att påverka smaken olika. En hård rostning ger en mörkare smak och gör syran tydligare, samtidigt som blommighet och andra finstämda aromer minskar. Och därför ger en lättare rostning en lättare smak, lite mindre syra, och mer blommighet samt starkare finstämda aromer. 
 
Efter rostningen får bladen ligga på ett tidningspapper och torka. Det tar ca ett dygn innan bladen är så torra att de knastrar och är redo för en provsmakning. 
 
Om man vill kan man i efterhand tillsätta andra smaker och blanda ihop olika sorters te. 
 
Provsmakning
Jag gjorde två olika sorters te, det första teet är behandlat enligt den första metoden och innehåller bara torkade hallonblad. Det andra teet är behandlat genom fermentering och innehåller björnbärsblad som ett grund te och är sedan smaksatt med torkade rosenblad. 
 
Metod 1: Torkade hallonblad
Vid första syn ser detta te väldigt svagt ut eftersom att det inte har så mycket färg. Men smaken är väldigt somrig, söt och smakar lite lätt hallon. Det är svårt att avgöra om det är så teet ska smaka eftersom att jag är så van vid fabrikat-te som smakar extremt mycket hallon, på grund av att de är smaksatt med falska aromer. Men på något sätt känner jag mig ändå nöjd med den här koppen av hallonbladste. Den inger en fin känsla av att man faktiskt dricker något hälsosamt och som smakar ändå rätt gott. 
 
Metod 2: Fermenterade björnbärsblad med smak av rosor
Det här teet blev min solklara favorit. Som jag sa i början av detta inlägg, det är så värt att det tar lite längre tid att få fram teet för tillskillnad från Hallonbladsteet, så smakar det här teet betydligt mycket mer och det är något mörkare i färgen. Det smakar mer likt ett te som jag skulle kunna dricka dagligen. 
 
Sammanfattningsvis så tycker jag att båda metoderna är värda att testas eftersom att de ger två olika typer av smak och känsla. Det ena utesluter inte det andra, utan jag kan faktiskt tänka mig att använda båda två under årets gång. Jag sötade upp mina tekoppar med lite honung för att få bästa smak, känsla och lite nyttighet i alla fall. Men det går att smaksätta med ytterligare smaker såsom t ex. citron, kanel, lime eller något annat gott.
 
Och glöm inte att dessa tesilar med te kan användas flera gånger om! 
 
diy te - fermentering - gör ditt eget te - hallonte - rosen te - te - te recept - torkade örter - örter - örtte

Hemmagjord nyponsoppa med mandelbiskvier

Visste du att nypon innehåller en stor mängd C-vitamin?
Det sägs att en kaffekopp med nypon innehåller lika mycket C-vitamin som 35-40 apelsiner.
Nypon innehåller också magnesium, folat, A-vitamin och antioxidanter.
Det finns forskning som understödjer att nypon är bra till att förstärka immunförsvaret, 
motverka både cancer och hjärl-kärlsjukdomar, lindra vid ledvärk som t ex. artros eller reumatism.
Forskare tror att nyponpulver verkar genom att minska de vita blodkropparnas väg mot inflammation. 
När blodkropparna rör sig långsammare minskar smärtan och svullnaden och det leder till att
ledernas rörlighet ökar. Det finns alltså massvis med fördelar med dessa fantastiska bär.
 

Jag har bara druckit "vanlig" nyponsoppa från påse eller tetrapack. Det går inte ens att jämföra med nyponsoppa du gör själv på egenplockade nypon. Du väljer helt själv hur tjock eller söt du vill göra den, inga onödiga tillsatser behövs. Det är väldigt mycket nyttigare som sagt också! Jag har blivit nästintill beroende av att plocka nypon och göra massor av härliga saker att äta. Men känn ingen stress, det går utmärkt att plocka nypon under vintertid också, då är nyponen är skrumpna och svarta men de går fortfarande att göra nyponsoppa på. 
 
Mandelbiskvier 100 st
 
Ingredienser:
100g mandlar
1,5 dl strösocker
1 äggvita
 
Gör så här:
- Sätt ugnen på 200 grader.
- Mal eller mixa mandeln till fint mjöl. Blanda mandelmjölet, socker och äggvita till en smidig smet. Spritsa eller klicka ut smeten i små toppar på en plåt med bakplåtspapper. 
- Grädda i mitten av ugnen ca 8-12 minuter. Tiden varierar beroende på vad du har för ugn, men håll biskvierna under uppsikt för de bränns fort. När de ser gyllene ut så är de klara att tas ut för att svalna. 
 
Nyponsoppa till 4 personer
 
Ingredienser:
7 dl färska nypon
1,5 liter vatten
1 dl strösocker
1,5 matsked potatismjöl
 
Gör så här:
- Skölj nyponen noga för att bli av med eventuella insekter och smuts. Skär därefter av blomfästet och botten med en liten kniv. Jag läste på med olika recept kring huruvida man borde rensa ut kärnorna eller inte, men det är inget man måste göra för att de kommer ändå silas bort i efterhand. 
 
- När du har sköljt och skärt nyponen så lägger du de 7 dl du ska ha tillsammans med vattnet i en kastrull. Koka därefter nyponen i ca 20 minuter, eller tills de börjar mjukna och gå sönder. 
 
- När nyponen är mjuka tar du av kastrullen från plattan. Nu är det dags att sila nyponen flera gånger och pressa nyponmassan tills det bara är skal och kärnor kvar i silen. Det är lite jobbigt och tråkigt, men det går ganska snabbt om nyponen är tillräckligt mjuka. Jag använde mig av en stormaskad sil men ändå så pass liten att inga kärnor eller skal kunde ta sig igenom. Det går att använda sig av både sil eller durkslag, det beror helt på vad du tycker är bäst. När du är klar med silandet ska det finnas ungefär 1,3 liter nyponsoppa kvar. Är det mindre kan du fylla ut mellanskillnanden med lite vatten, men tänk på att inte hälla i för mycket vatten för då försvinner nyponsmaken. 
 
- Häll nyponsoppan tillbaka i kastrullen och värm upp den. Tillsätt därefter sockret, mer eller mindre beror helt på hur söt du vill ha den. Efter att du har tillsatt sockret så rör du ned potatismjölet. För att undvika klumpar så kan du blanda potatismjölet med lite vatten innan du blandar ned det i nyponsoppan. Efter att du tillsätt potatismjölet och den första kokbubblan kommer, så är nyponsoppa färdig. 
 
- Servera varm eller kall, tillsammans med en klick grädde eller glass och mandelbiskvier. Muums!
hälsosamt - mandelbiskvier - nyponsoppa - nyttigt